|
För ett par dagar sedan gick jag igenom de ekonomiska faktorer som var starkt bidragande till
Islands härdsmälta. Dan Lucas skriver nu i DN om den politiska dimensionen:
MEN ISLAND ÄR ETT LITET land där eliterna känner varandra. I ett utslag av
nationalism - och för att i någon mån blidka privatiseringens kritiker -
beslöt regeringen att inga utlänningar fick köpa bankerna.
De som i stället fick köpa saknade erfarenhet av att driva banker.
- Några var politiker, några var folk med erfarenhet av andra typer av affärer,
några hade blivit rika på att tillverka öl i Sankt Petersburg på 1990-talet,
berättar ekonomiprofessor Thorvaldur Gylfason.
Det var vänner och medarbetare till landets toppolitiker som fick ta över bankerna.
Det är kanske ett starkt ord - men luktar det inte lite korruption över
privatiseringen?
- Det ordet använder jag aldrig i sammanhanget, säger Thorvaldur Gylfason.
- Men jag förstår om andra gör det, tillägger han.
Detta perspektiv sätter onelkigen ett frågeteckeng kring hur fri den isländska
marknaden var. Om det inte hade varit för regleringar som förbjudit utländska
ägare av bankerna hade de uppenbarligen inte varit i den situation de är i nu. Visst hade
de fått ta en smäll motsvarande den som vi i Sverige får ta men det hade alrdrig
varit frågan om det totalhaveri som nu skett.
Det är en mycket tydlig illustration på hur mycket skada reglering kan medföra. Det
kan tyckas rimligt att man i ett litet land som Island som bara har två banker inte vill se
dessa i utländsk kontroll. Detta är dock att fullkomligt blunda för den globala
ekonomin - och man kan se effekterna klart. Företag kan och gör utan tvekan fel, men
på en fri marknad får de betala priset ganska så omedelbart. När politiker
gör fel är det värre. För det första har deras beslut betydligt
större inverkan och för det andra tar det ofta lång tid innan konsekvenserna av
felet blir uppenbara.
Resultatet av en halvreglerad marknad (som vi har i västvärlden) är att regleringar
över tiden stämmer mindre och mindre med verkligheten tills man kommer till en brytpunkt
när det blir ohållbart. Det är då vi får börskrascher och att
‘bubblor’ spricker - det är det oundvlikliga ögoblicket då idéer om hur
marknaden bör vara och vad den verkligen är möts.
Källa: http://konsonans.net/2008/10/den-andra-islandssagan/
PS! Kommentera gärna!
|
|
